Onsdag den 25 april kl. 16:05

Söndag-måndag den 22-23 april (etapp 10)
Det här rutten blev en riktigt trevlig resa med många upplevelser både negativa och positiva. Det konstiga eller de bästa? med EU är att man vet aldrig vilket land man åker i, man ser inga gränser som avslöjar var man är, den enda lilla hjälp man har är plinget i mobilen och sms från Telia som säger “Välkommen till…”
Hur som helst så var vi i alla fall i Belgien det vet vi och vackert var det här oxå.
Speciellt när vi snuddade vid staden Spa, där var det fina vyer och fina vägar.
Helt plötsligt börjar jag reagera på att vi möter flera häftiga sportbilar, ja, ja, det är ju sånt väder här nere och sådana vägar men de är väldigt många, speciellt Porsche.
Sedan blir det massor inte bara många, det var tydligen någon form av “snällt rally” på smala kurviga vägar i Ardennerna. Kanske det hade vart något Porschemöte någonstans, typ Mälaren runt?. Nåväl… Dom skapade i alla fall problem i alla korsningar man skulle passera.
Så var det dags att leta camping igen, sambon söker och hittar, men… antingen var den stäng eller så existerade den inte längre eller såg allmänt otrevlig ut.
Vi stannar och resonerar lite och jag tar fram en camping på “appen” som ser just ut och har allt vi behöver, slår in den på GPS,n och jisses… smala asfalterade vägar som är så kurviga så vi nästan ser våra egna cyklar… och uppför så stänkskyddet skrapar i, eller något annat,,, näää kan det vara möjligt inte en miss till för då orkar vi inte mera idag, nedför en brant backe, “sväng vänster”, så brant så jag får ta om och backa, hinner precis in några meter och ser det kommer en mindre buss mot oss och flera motorcyklar efter honom, på med varningsblinker och backa…
Dom tackar i alla fall vänligt när dom passerar oss, nu jäklar är det min tur, lika smal o eländig väg en bit och man undrar var det ska sluta. Men så plötsligt är det en korsning och vi kommer ut på en fin väg med mittstreck och cykelbana efter kanten.
Bara några hundra meter till så ska campingen ligga på vår högra sida, det är nästan lika spännande som att skrapa en trisslott. Men denna gång var det vinst i alla fall.
Vi checkar in hos en engelsktalande receptionist och känner lugnet komma tillbaka.
Solen skiner igen och vi kan ställa ut bord och stolar på ett “plastgolv” och servera kvällsmaten ute, oj va skönt det var.
Ännu en trevlig camping som man kan återvända till (det fanns en bättre väg)
om man har vägarna förbi här, så den är uppmärkt på kartan.
På nattkröken rastar jag hunden som vanligt och går då förbi denna trevliga skylt
vid infarten. (Ganska stöldsäker får man säga, nästan bergsäker)